Tekniken räddar

På senare år har trafikverk, biltillverkare och andra aktörer inom trafikområdet arbetat konstruktivt för att med tekniska hjälpmedel hjälpa och stötta trafikanter på våra vägar att framföra fordon på säkrare sätt. MHF är också en aktiv och viktig pusselbit där du bidrar till helheten i arbetet med att se till att ingen ska dö av rattfylleri. Genom flera olika större och mindre förändringar såsom variabla hastighetsgränser, sömnvarnare, alkolås, system för hastighetsanpassning etc. förbättrar man olika delar av trafiksystemets brister och svagheter. Samlingsbegreppet är Intelligenta trafiksystem, förkortat ITS. När Nollvisionen lanserades för ett antal år sedan började det som nu betyder att vi har en verktygslåda med olika redskap som skall göra att vår bilfärd sker säkert. Förutom direkt tekniska lösningar finns även ändrade synsätt såsom att röja bort stenar från sidorna av vägen och närmsta området. Tidigare resonerade man så att ingen skulle ju ändå åka/köra av vägen, alltså fanns inte problemet. Nu vet vi bättre och en sådan ”liten” sak har säkert hjälpt åtskilliga personer klara livhanken. Vissa av strävandena att öka trafiksäkerheten tänker vi inte på, de är antingen så små, obetydelsefulla eller dolda av annat att vi inte behöver fundera på dem, medan andra är ytterst påtagliga och kanske till och med irriterar. Varningar för köbildning gör att du som bilist anpassar dig och beter dig lite annorlunda och därmed underlättar framkomligheten. Ännu återstår dock det att ta fram flera lösningar, bl.a. någon som kan medföra att vi slipper se masskrockar längs hårt trafikerade vägar, stora och breda såväl som smala och krokiga. Masskrocken på Tranarpsbron utanför Klippan är ett exempel, krockarna på småvägarna i fjällen en annan där väderinformation med passande åtgärd i direkt anslutning kan minska problemen. Små
billigare väderstationer utmed vägen kan i tidigare skede varna för halka och väderomslag. Sammanbyggd och i kombination med andra mätfunktioner kan de bidra med viktig information som idag är svårare att se med väderstationer som skall täcka större områden. ITS kommer således användas för att förebygga problem med snö och halka, där halkbekämpning som sätts in då kan göras där den behövs bäst och inte överallt. När E4-avsnitt planerades tidigare gjordes långa raksträckor, efter det har 3-fältsvägar använts och nu arbetar man, när nya sträckningar av E4 planeras, på att vägen skall vara lagom underhållande för att föraren skall hålla sig vaken och inte somna vid ratten av leda. Avsnittet mellan Hudiksvall och Söderhamn är exempel på underhållande väg i vårt område. Mer vardagsnär exempel på ITS är aktuella tidsangivelser för nästkommande busstur som visas på skärmar vid vissa hållplatser, vilket är väldigt bra för den som åker buss då och då och vill försäkra sig om att bussen inte redan passerat. Den som köper rätt bil kan nu få både avkörningsvarnare som på olika sätt varnar om föraren är på väg att köra utanför markeringen och/eller håller på somnar vid ratten. En sömndrucken förare är likaväl farlig och passar inte att framföra fordon i trafiken precis som en alkohol- eller narkotikapåverkad förare. Inom området alkohol och narkotikapåverkan pågår alltjämt också aktivt arbete med att utveckla hjälpmedel som ska se till att användningen blir enklare, prislappen billigare och handhavandet så naturligt att alko- & narkotikalås finns i alla nya bilar så snart som möjligt. Utvecklingsprojekt på företag i vår region (XYZ-län, ledande på området) och den information som kommer ut är spännande att följa eftersom de innebär att här finns lovande försök att skapa tekniska förutsättningar för det MHF strävar att uppnå: Ingen ska dö av rattfylleri Jan-Erik Lärka

Mackdöden som kom av sig

För några år sedan noterades att oljebolagen en efter en lade ned sina betjäningsmackar runt om i landet och i synnerhet i inlandet. Statoil tog bort bemanningen i Strömsund, Hoting, Dorotea. Åker man E45 från Östersund mot Arvidsjaur möter man nästa bemannade Statoilmack i Vilhelmina. För att ta ett exempel från Statoils karta så finns det tre bemannade stationer i Jämtland, sju i Västernorrland samt 8 i Gävleborg. Det är länge sedan man såg mackföreståndaren kolla oljan, putsa framrutan eller kolla ringtrycket medan bensinen fylldes på. I stället satsas på Micromackar längs våra allfartsvägar. Även OKQ8 lägger ned mackar, men har ännu nästan dubbelt så många som Statoil.
I veckan kunde jag läsa en liten solskenshistoria där en fiskevårdförening vid sitt årsmöte beslutat skänka 100.000 kronor till en Micromack i Ljustorp 2 mil väster om Timrå. Där har man målsättningen att samla in 350.000 kr före midsommar för att starta upp sin verksamhet. Den lilla byn har c:a 200 invånare som kämpar för att få en service för sig själva och turister. Samma sak i Backe i Nordvästra Ångermanland där OK lade ned den bemannade macken. Inom ett år efter hade byborna sålt andelar och med hjälp av Länsstyrelsepengar lyckades man öppna en micromack. Det är härligt då det finns kämpaglöd bland byborna.
Mats Danielsson

Sköter vi oss bättre i trafiken 2012 än 1985?

Skadade & Döda i Trafiken 1985-2012Trafikanalys som samlar in fakta från Polisen och från Sjukhusen (Strada) meddelade under senare delen av våren att antalet dödsolyckor minskat 2011 till 2012. Detta är perfekt – en strävan fram mot en nollvision. Men samtidigt är lätt skadade i trafikolyckor högre idag än 1989 (c:a 2.000), då dödsolyckorna var som högst, 904 st. Det är något som inte stämmer. Antalet olyckstillfällen har också ökat med c:a 2.000 st från 1989 till 2012.
Frågan man nu kan ställa sig är om medelhastigheten på vårt vägnät har minskat? Innebär det i så fall att fler ”tok-manövrar” genomförs i trafiken men skadorna blir inte lika stora? Nu kommer då nästa stora utmaning, att minska antalet olyckor och därmed förhoppningsvis minskat antal skadade. I graferna ser du utvecklingen av lätt skadade, svårt skadade och antal dödade 1985 till 2012. I den andra grafen har antalet dödade tagits ut för att bättre åskådliggöra denna utveckling,
Mats Danielsson

Armsjön

SemesterstartMötet sker med så många människor och det är intressant att höra deras förväntningar inför semesterfirandet och vad dagarna skall fyllas med, en viktig och stor del av semestern för många! Stressen att hinna med allt är påtaglig och en stunds avkoppling med MHF välkommen.
Rastplatsen ligger söder om Sundsvall intill sjön med samma namn, strax efter du passerat länsgränsen från Gävleborg in till Västernorrland.
Kaffepannan går varm och det förs diskussioner om allt från semestermål till MHF:s arbete för ökad trafiksäkerhet. Besökarna finns kvar i våra hjärtan och förhoppningsvis har vi lämnat kvar  avtryck hos några av Armsjöns besökare.

Sommar och barnbarn i bilen

Det är viktigt att du då vet lite mer när ”livets efterrätt” är passagerare hos dig. Barn är lite mer är så, och självklart kräver barn lite mer än vuxna när det gäller säkerhet. Du som kör är till exempel ansvarig för att barn under 15 år sitter bältade även i baksätet. Ansvaret för barn i olika stolar/kuddar är också ditt. Riktigt små barn har sina barnstolar/bälteskuddar avpassade för just deras storlek. Hur stolen är monterad är också viktigt. I Sverige har Transportstyrelsen fastställt att barn under 4 år skall sitta bakåtvända för att uppnå största säkerhet. Våra moderna bilar har krockkuddar för att skydda vuxna, men de måste kopplas ur då ett barn i sin
barnstol sitter på plats med krockkudde. Skulle krockkudden lösa ut så skadad barnet allvarligt, ja det kan till och med avlida av en krockkudde som skulle ha skyddat en vuxen. Dock kan sidokrockkuddar vara till hjälp även för ett barn i barnstol om olyckan skulle vara framme. Ni kan ju få låna barnstolar av NTF i Härnösand om det är nära till för er. Då är mycket viktigt att du noga kontrollerar att stolen passar både din bil och barnet. Idag monteras bilstolar på lite olika sätt och stolar för lite större är ofta enklare. Min erfarenhet är denna: stolen placeras på sätet, barnet placeras i stolen och bältet fästs i ”krokar” på stolen och sedan över barnet och fästs i sitt fäste i bilen. När det gäller riktigt små är min erfarenhet begränsad.
IngaSara Cardell

Besök hos MA i Stjördal

Många mil blev det men det var det värt!
Att möta andra är alltid intressant och det blev ett bra möte mellan oss och MA.
Vid ankomsten till hotellet mötte jag någon som omedelbart kände igen mig från Tempelriddarnas konvent i Sundsvall för tre år sedan.
Där ser man vad frisyr-byte hjälper lite!
MA fungerar på ungefär samma sätt som MHF: en organisation som ”slåss” för nykterhet i Sverige/rusfrihet i Norge. Det är självklart vad vi menar med nykterhet i Sverige och den norska motsvarigheten, rusfrihet, är kanske än tydligare. Här står den för en frihet från all påverkan av alkohol, narkotika och läkemedel i trafiken. Funderar om inte stor glädje kan ge ett litet ”rus” så vi får väl inte vara så där onaturligt glada! Skämt åsido så har vi nog alla klart för oss vad som gäller.
I Norge finns Trygg Trafik som enklast är en norsk motsvarighet till ”Säker Trafik” i Sverige. De presenterade sina arbetsområden och hade en liten tävling där till och med jag hade turen att ha så många rätt att jag vann en T-shirt, trots att det handlade om Norge. Det säger väl en del om hur lika vi är och hur lika förhållandena är i trafiken. Dock dör det betydligt färre i Norge vilket enkelt kan förklaras med betydligt lägre hastigheter än i Sverige.
MA:s ledning, representerad av Ann-Cathrin Becken som också deltog i MHFs sista Förbundsårsmöte i Göteborg, talade om hur det ligger till med alkolåsen i Norge. Där ligger vi nog lite före och kanske tack vare alla visningar av alkolås-släp land och rike runt. MA har två bilar som utrustats med alkolås och åker runt och visar upp sig. Tänk om vi som har använt släpen så pass intensivt att det idag är en självklarhet med alkolås, kunde hyra ut släpen till MA! Det är inga svårigheter att översätta bedömningarna till norska och ha samma koncept där som här.
Förslaget har jag överlämnat till förbundskansli-företrädare i MHFs projektgrupp så vi får väl se vem som får äran för den idéen… Det behövs kanske att en karl framför den: det har jag varit med om förr.
När det gäller medlemsvärvning har MA lika svårt som vi: det är svårt att ens fråga. Min erfarenhet från avdelningarnas årsmöten och de som fått utmärkelser för långvarigt medlemskap är att det faktiskt var någon som frågade dem om de ville vara med! Det är dags att fråga igen.
Underligt nog så frågade inte jag om någon av de norska deltagarna ville vara med i MHF och inte heller frågade någon mig om jag ville vara med i MA… ? Undrar varför? Tror inte att MHF har något förbud mot medlemmar bosatta i annat land… Det måste utredas!!!
MA har också funderingar på hur deras organisation kommer att behöva se ut framledes. Skall de ha en liknande vår eller skall de avstå från mellanledet region? Idag har man regionrepresentanter utan egen budget och utan egna anställda vad jag kunde förstå.
De har också svårt, precis som vi, att få lokala deltagare i centrala aktiviteter, motsvarande våra projekt. Engagemanget behövs hos MA likaväl som hos oss.
Tyvärr kommer vi inte att möta MA på det sätt vi sett fram emot i sommar. Men det är tänkbart att vår region får medel under hösten.
MHF centralt har tagit till sig idén om gränsöverskridande möten och gör ett besök själva före sommar-semestern så vi får väl avvakta.
Jag tror nog att när vi möts igen, och är flera från båda hållen, att vi får med oss än mer erfarenheter och att vi också kan ge MA några bra idéer att spinna vidare på.

Kanslisten på utflykt

En timme för din övertygelse

Visst har du en timme över för din övertygelse? Vet du att varje dygn har 86 400 sekunder? Hur många det blir på ett år känns lite väl mycket att ens tänka sig. Det är en fråga om prioriteringar vad vi gör med vår tid. Många människor har fått frågan om vad de skulle göra om de fick 86 400 varje dag. De flesta tror att det är pengar det handlar om och visst vore det fint att få det! Vi räknar upp allt vi skulle köpa, allt vi skulle kunna göra, resa och uppleva. Få känner att de skulle dela med sig, även när de får besked att nästa dag får de lika mycket. När vi får veta att det handlar om tid som inte kan sparas eller förvandlas till saker kvarstår bara vad vi gör
med vår tid och vilken som får den. Det finaste vi kan ge varandra är just tid. Vi har alla lika mycket och vi gör olika saker med den. Ibland kan vi säga att arbete tar bort så mycket av den, tiden, att vi ser fram emot pensionen! Och det är då tiden verkligen flyger iväg! Det finns så mycket som vi tänkt gör sedan, när vi blir pensionärer, att dagarna blir fyllda av göromål. Visst kan saker och ting ta längre tid när man blir äldre, det har jag själv märkt. Men nog skulle du kunna hitta en timme för din övertygelses skull? Vi är rätt många som lägger ner mycket tid för MHF och andra organisationer där vi är medlemmar. Och det finns många behjärtansvärda ändamål
Aktiv medlem en timme
Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.