Besök hos MA i Stjördal

Många mil blev det men det var det värt!
Att möta andra är alltid intressant och det blev ett bra möte mellan oss och MA.
Vid ankomsten till hotellet mötte jag någon som omedelbart kände igen mig från Tempelriddarnas konvent i Sundsvall för tre år sedan.
Där ser man vad frisyr-byte hjälper lite!
MA fungerar på ungefär samma sätt som MHF: en organisation som ”slåss” för nykterhet i Sverige/rusfrihet i Norge. Det är självklart vad vi menar med nykterhet i Sverige och den norska motsvarigheten, rusfrihet, är kanske än tydligare. Här står den för en frihet från all påverkan av alkohol, narkotika och läkemedel i trafiken. Funderar om inte stor glädje kan ge ett litet ”rus” så vi får väl inte vara så där onaturligt glada! Skämt åsido så har vi nog alla klart för oss vad som gäller.
I Norge finns Trygg Trafik som enklast är en norsk motsvarighet till ”Säker Trafik” i Sverige. De presenterade sina arbetsområden och hade en liten tävling där till och med jag hade turen att ha så många rätt att jag vann en T-shirt, trots att det handlade om Norge. Det säger väl en del om hur lika vi är och hur lika förhållandena är i trafiken. Dock dör det betydligt färre i Norge vilket enkelt kan förklaras med betydligt lägre hastigheter än i Sverige.
MA:s ledning, representerad av Ann-Cathrin Becken som också deltog i MHFs sista Förbundsårsmöte i Göteborg, talade om hur det ligger till med alkolåsen i Norge. Där ligger vi nog lite före och kanske tack vare alla visningar av alkolås-släp land och rike runt. MA har två bilar som utrustats med alkolås och åker runt och visar upp sig. Tänk om vi som har använt släpen så pass intensivt att det idag är en självklarhet med alkolås, kunde hyra ut släpen till MA! Det är inga svårigheter att översätta bedömningarna till norska och ha samma koncept där som här.
Förslaget har jag överlämnat till förbundskansli-företrädare i MHFs projektgrupp så vi får väl se vem som får äran för den idéen… Det behövs kanske att en karl framför den: det har jag varit med om förr.
När det gäller medlemsvärvning har MA lika svårt som vi: det är svårt att ens fråga. Min erfarenhet från avdelningarnas årsmöten och de som fått utmärkelser för långvarigt medlemskap är att det faktiskt var någon som frågade dem om de ville vara med! Det är dags att fråga igen.
Underligt nog så frågade inte jag om någon av de norska deltagarna ville vara med i MHF och inte heller frågade någon mig om jag ville vara med i MA… ? Undrar varför? Tror inte att MHF har något förbud mot medlemmar bosatta i annat land… Det måste utredas!!!
MA har också funderingar på hur deras organisation kommer att behöva se ut framledes. Skall de ha en liknande vår eller skall de avstå från mellanledet region? Idag har man regionrepresentanter utan egen budget och utan egna anställda vad jag kunde förstå.
De har också svårt, precis som vi, att få lokala deltagare i centrala aktiviteter, motsvarande våra projekt. Engagemanget behövs hos MA likaväl som hos oss.
Tyvärr kommer vi inte att möta MA på det sätt vi sett fram emot i sommar. Men det är tänkbart att vår region får medel under hösten.
MHF centralt har tagit till sig idén om gränsöverskridande möten och gör ett besök själva före sommar-semestern så vi får väl avvakta.
Jag tror nog att när vi möts igen, och är flera från båda hållen, att vi får med oss än mer erfarenheter och att vi också kan ge MA några bra idéer att spinna vidare på.

Kanslisten på utflykt

En timme för din övertygelse

Visst har du en timme över för din övertygelse? Vet du att varje dygn har 86 400 sekunder? Hur många det blir på ett år känns lite väl mycket att ens tänka sig. Det är en fråga om prioriteringar vad vi gör med vår tid. Många människor har fått frågan om vad de skulle göra om de fick 86 400 varje dag. De flesta tror att det är pengar det handlar om och visst vore det fint att få det! Vi räknar upp allt vi skulle köpa, allt vi skulle kunna göra, resa och uppleva. Få känner att de skulle dela med sig, även när de får besked att nästa dag får de lika mycket. När vi får veta att det handlar om tid som inte kan sparas eller förvandlas till saker kvarstår bara vad vi gör
med vår tid och vilken som får den. Det finaste vi kan ge varandra är just tid. Vi har alla lika mycket och vi gör olika saker med den. Ibland kan vi säga att arbete tar bort så mycket av den, tiden, att vi ser fram emot pensionen! Och det är då tiden verkligen flyger iväg! Det finns så mycket som vi tänkt gör sedan, när vi blir pensionärer, att dagarna blir fyllda av göromål. Visst kan saker och ting ta längre tid när man blir äldre, det har jag själv märkt. Men nog skulle du kunna hitta en timme för din övertygelses skull? Vi är rätt många som lägger ner mycket tid för MHF och andra organisationer där vi är medlemmar. Och det finns många behjärtansvärda ändamål
Aktiv medlem en timme

Ta Paus med MHF 2013

TaPaus med MHF 2013Ta Paus vid någon av de rastplatser MHF i Region XYZ kommer vara i sommar. Se kalendariet och inlägg för respektive Ta Paus.

Hagsta – Hakke gård, 1/6 – 14/6, Gävle

Expo Norr – Östersund, 26/6 – 30/6, Östersund*

Armsjön – Njurunda, 29/6 – 30/6, Sundsvall

Mosjön – Örnsköldsvik, 29/6 – 30/6, Örnsköldsvik

Näsbysjön – Storvik, 1/7 – 7/7, Sandviken

Mattmar, 20/7 – 21/7 Mattmar

Höga Kusten-bron, 27/7 – 28/7, Kramfors

Träslottet – Arbrå, 27/7 – 28/7, Bollnäs

* Mässa där MHF deltar med samma format som Ta Paus vid vägkanten.

Hagsta

Aktiviteten sträcker sig över två veckor och skolungdomar hjälper till att välkomna och ta hand om  besökare. Gävle MHF-avdelning arrangerar under veckorna bl.a. förevisar vältebil och krocksläde.
Rastplatsen ligger belägen vid värdshuset Hakkegård i Hagsta, där finns även möjlighet att äta, tanka bilen och handla.

Pilotprojekt inom MHF Region XYZ

I trafiksäkerhetsarbetet som MHF bedriver finns ett stort behov av att informera människor om och om igen, nya människor behöver ny information och kunskap ärvs inte automatiskt, varför det är viktigt att undervisa hur saker och ting fungerar om igen. Regionen har mycket god kontakt med NBV och medlems- och samarbetsorganisationer. Från en av de senare har framförts ett önskemål om utbildning som leder fram till körkort. Våra nya svenskar inser att utan körkort är det svårt på arbetsmarknaden. Regionen sökte medel för detta och fick från utvecklingspotten vilket är glädjande. Projektet kan, om det faller väl ut, bli en del i nästa års projektkatalog. Med benäget stöd från NBV och Mats Danielsson skall en handledningsbok om projektet tas fram för att ge en god pedagogisk grund att stå på som passar MHF bra och kan spridas vidare till övriga regioner. Det är tacksamt att NBV deltar i framtagandet av en handbok för hur trafikteori förmedlas till dem som kanske inte har så stora kunskaper i vårt språk. Projektet riktar sig mot hela familjer; mamma, pappa och barn. Det kan var det som gör att regionen fick medel: vi är ju tydligt unika igen!! Projektet skall vara en del i det arbetet att möta de MHF inte tidigare träffat för att på ett informativt och spännande sätt bygga upp kunskap om trafiksäkerhet i verkligheten under kontrollerade former och se på kraften som många tar för given och inte känner i det dagliga livet.

Vältebilen ute i verksamheten

Vältebilen ute i verksamheten

Till hjälp kommer krocksläde och vältebil utgöra en bra grund för en del av projektet som även tar upp ”barn i bil” och trafiknykterhet. Krocksläden som stannar när den når 7 km/h vid ändläget är en bra start för att känna på bilbältet och krafterna som man lever med som fotgängare, cyklist och bilist. Vältebilen åskådliggör bilbältets funktion och ger ytterligare förståelse för dess nytta och hållbarhet. Många tror att man kan ta av sig bilbältet genom att trycka på bilbältesknappen som vanligt, även vid en olycka, men låsmekanismen är konstruerad så att så länge det finns spänning på bältet skall inte låset åka upp. Man behöver inte volta för att låsmekanismen skall fungera så, det räcker med att karossen lutar några grader eller en kraftig inbromsning för att den skall sitta fast. Notera dock att när spänningen tas bort från bältet fungerar låsmekanismen som vanligt igen. Varför har låset då den funktionen? Jo, för att bältet skall sitta fast genom hela krocken, även om t.ex. ett föremål eller en hand etc. kommer åt låsknappen. Det är därför viktigt att inte drabbas av panik utan istället vara medveten om vad som krävs för att komma loss. Det har ju faktiskt hänt att åkande försökt riva och slita i bältet även vid relativt enkla incidenter istället för att lugnt och metodiskt ta av sig bältet, det gäller bara att veta hur man gör. Bilbältet gör mest nytta om det ligger an mot kroppen, runt höft och lagom högt över axeln utan extra veck. Ett bilbälte som är snurrat eller vikt kan i värsta fall gå av vid en krock i 40 km/h. Som åkande bör du ta till vana att dra åt bältet en aning, men inte hårt, utan lagom. Det gör att kroppen fångas upp så tidigt som möjligt vid en kollision och inte riskerar att åka in i panelen på bilen, det är speciellt viktigt om man bär t.ex. vinterkläder eller liknande som innehåller mycket luft/dun som dämpar ingreppet av bromsen i bältesmekanismen. Var stolt över vår region! IngaSara Cardell & Jan-Erik Lärka

Regionårsmöte Lördag 6 April 2013

Insamlingsbössa

Norra Berget i Sundsvall

09.30 – Kaffe
10.00 – Information och föreläsning
12.00 - Lunch
13.00 – Förhandlingar

Tänk på att ta med den dekorerade insamlingsbössan!

Påverka busstrafiken

Det behövs en viss mängd turer med jämna intervall för att man skall vilja åka buss. Problemet på många håll är just att bussarna får gå tomma eftersom för få väljer att åka med dom. Resultatet blir att turer dras in och ännu färre väljer att åka buss. Många väljer även bilen framför buss för att slippa hålla en tid,  det är bekvämare att ge sig iväg närhelst man så önskar.

När färre barn växer upp längs en busslinje på landet kan det medföra större konsekvenser, att hela linjer dras in eller antalet turer minskar så att det inte går att nyttja buss för att ta sig fram på vettigt sätt. För många är då alternativet att ta bilen, hela vägen eller till närmaste praktiska plats där bilen kan parkeras säkert under bortavaron.

Påtryckningar på politiker i den egna hemkommunen kan påverka att busstrafik utökas till att även trafikera gator och platser som tidigare inte trafikerades, men då gäller det att det finns tillräckligt många resenärer för att det skall bli lönsamt med turer. Att begära och förvänta sig att just min sträcka skall trafikeras utan att se till andras behov i det stora hela kan bara enskilda personer ägna sig åt, men bäst gör man i att fördela resurserna så rättvist som möjligt. Att koncentrera bussturerna till vissa områden och/eller antalet är också oansvarigt, vinsterna med att sätta in en busstur till ett annat ställe kan vara mycket större.

Bussresenär

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.